Handledning för lärare som vill planera en egen Storyline
Lärare som ska skapa en storyline vet ofta i stort vad de vill arbeta med. Det kan vara en historisk epok, miljö, trafik, sagor eller media. Det går att göra storylines om nästan vad som helst så det kan vara ok att börja där – med en vag uppfattning om vad man vill. Låt tankarna flöda fritt och försök anteckna så mycket som möjligt som ni sparar till senare under arbetet. Eftersom läroplanens första två kapitel är gemensamma för alla i arbetslaget så passar det bra att fundera över dem gemensamt. Ett storylinearbete ger ofta goda möjligheter att aktivt arbeta med läroplanens övergripande mål och intentioner.
Därifrån är det viktigt att gå vidare och titta närmare på vilka delar i kursplanerna man vill lägga vikt vid och vilka förmågor och vilket centralt innehåll som man vill arbeta mot i storylinearbetet. Är man flera lärare med olika ämneskompetens som ska arbeta med samma storyline så kan det vara en god idé att var och en sedan individuellt går igenom kursplanerna i ”sina” ämnen. Välj ut de ämnesspecifika förmågor och det centrala innehåll ni tänker er att ni vill arbeta mot under just den här storylinen.
Detta ger alla möjlighet att fundera igenom arbetet i lugn och ro. När man sedan träffas har alla fler tankar som man kan ha nytta av i arbetet.
Gå laget runt så alla får dela med sig av sina tankar. Ställ klargörande frågor till varandra för att försöka förstå hur kollegorna tänker. Tänk er som ett exempel ett arbetslag som har som sin övergripande idé att de vill arbeta med massmedia. De lärare som känner att de vill ingå i arbetet är bild, sv, ma, no, so. Lärarna som företräder dessa ämnen hittar alla mål i sina kursplaner som de tycker känns viktiga att få med i just det här arbetet.
Utifrån vars och ens presentation av målen så får lärarna dels en uppfattning om hur kollegorna tänker kring sitt ämne, dels en möjlighet att själv formulera sig kring sitt eget ämne. Dessa presentationer gör också att arbetslaget har större chans att lyckas väl när de går vidare till nästa steg.
Vårt arbetslag bestämmer sig för att arbeta med en reklambyrå. Detta bestäms dels av att de vill göra eleverna till aktiva producenter och inte bara konsumenter av media och dels av att bild och svenskläraren vill låta eleverna utveckla sina färdigheter när det gäller digital bild och film. Ibland inleds en storyline med att man skapar karaktärerna och ibland inleds den med att man skapar platsen. Handlar Storylinen om en djurpark, en vikingaby eller ett hotell är det naturligt att man börjar med platsen eftersom den sätter gränser för vilka karaktärer som kan bo eller arbeta där. Om Storylinen i stället handlar om familjer eller ett tjänsteföretag kan det vara bättre att göra karaktärerna först för att sedan skapa huset de bor i eller möblera kontoren de arbetar på.
Start och slut
En tydlig start och ett tydligt slut är viktiga när man arbetar med en Storyline. När arbetet är igång blir det ofta så intensivt så det är viktigt att markera slutet. Starten kan ske genom att en nyckelfråga sätter igång eleverna med att skapa platsen eller karaktärerna. Engagemanget växer gradvis under det gemensamma arbetet med att åskådliggöra Storylinen. Kanske väljer ni i stället att introducera Storylinen genom att det kommer ett brev till klassen med en uppmaning eller en vädjan eller ett nyhetsinslag som berättar att något har hänt.
Lärarinitierade händelser
För att komma på riktigt bra händelser för er egen Storyline så tänk en stund på vad som skulle kunna hända med karaktärerna och platsen i er Storyline? Fundera var och en enskilt en stund och skriv ner alla upptänkliga händelser ni kan komma på. Samla sedan era idéer på ett gemensamt papper. Ta även med de mest absurda idéerna i detta skede. Absurda idéer kan föda nya tankar som blir era bästa händelser. Begränsa er inte utan tänk så fritt ni kan. Kritisera inte varandras förslag utan välkomna alla. Ställ däremot gärna klargörande frågor om du inte förstår hur någon annan i arbetslaget tänker. Vårt arbetslags lista kan börja så här:
Handledning för lärare som vill planera en egen Storyline
När man börjar planera en Storyline så koncentrerar man sig lättast på de två första kolumnerna. Storyline och Nyckelfrågor. Skriv ut Planeringsmatrisen och kopiera upp den i A3. Använd post-itlappar så att ni lätt kan flytta omkring.
Vårt arbetslag tänker börja med karaktärerna och skriver därför Personal på en postitlapp och Reklambyrån på en annan. Dessa två sätts in i kolumn ett. En lapp med Händelse och en med Avslutning skrivs också och sätts upp. Det kommer att bli fler lappar i första kolumnen men det känns bra att ha några på plats. Nu är det dags att formulera nyckelfrågorna till de två första rubrikerna som ska få eleverna att skapa platsen och karaktärerna.
Försök nu göra likadant. Kanske kan ni låna några utav frågorna ovan och göra om dem så att de passar till den Storyline ni planerar. Gå tillbaka till era nyckelfrågor under hela planeringsarbetet och se till att ni håller frågorna vida och öppna så att alla elever kan delta i tankearbetet.
När ni är klara med platsen och karaktärerna så fundera över vad ni mer vill att eleverna ska arbeta med. I vårt fall med reklambyrån så får eleverna fundera över en grafisk profil för företaget och i grupper ta fram förslag på hur en sådan kan se ut.
Fundera noga igenom hur ni ska organisera era elever. Ska man komma på idéer kanske det är bäst att börja individuellt för att sedan prata i små grupper om fyra innan man lyfter idéerna i helklass. Ska man bygga
hus i kartong kan det vara bra att vara fyra personer medan det kan vara för mycket om man ska göra en skiss på ett A3-papper. Ni får hela tiden fundera över; Hur många elever behövs för att arbetet ska gå smidigt
och ta rimligt lång tid utan att det finns händer som kan bli sysslolösa. Det är inte heller säkert att alla redovisningar måste ske i helklass. Ibland kan det vara mycket mer effektivt att låta eleverna redovisa i tvärgrupper så att fler elever får chans att prata och lyssna aktivt.
